Kände att det var dags att skriva av sej nu, efter all ilska som jag går runt och bär på, all irritation över andra lagkamrater, över engagemanget och hur vissa människor nonchalant skiter i träningarna.
Hur kommer det sig att inför hemma matcher är vi minst 15 pers som kan vara med medan borta matcherna har vi inte ens folk till två kedjor. Har människor blivit så jävla lata att man enbart kommer för att få spela hemma matcher när man slipper åka osv. Är det att ställa upp för lagen? Skulle inte tro det. Dessa människor brinner inte för innebandy, och om det tror de så har de helt fel. Man måste offra för att få något tillbaka. Man kan inte räkna med att vinna om man inte kämpar och kommer på träningarna och faktiskt är med och spelar även borta matcherna. Hur kul är det för dessa få spelare som faktiskt skänker en hel dag för att åka och spela på annan ort att man vet att man inte har en chans till vinst på grund av oengagemang ifrån laget. Vi kan om alla bara vill och är villiga och ge allt men i detta lag verkar dessa ord inte finnas i spelarnas huvuden.
Jag är så jäkla trött på allt detta, speciellt med tanke på vad jag gör för laget, att man faktiskt åker mellan m-ås och fliseryd två dagar i veckan, ger allt på träningarna, skippar jobbet osv. bara för att kunna spela, kunna tillföra något till laget, för innebandy är inte en en manna sport utan en lagsport där alla måste tillföra lika mkt, något som inte sker. Man tappar verkligen sugen att fortsätta när det är som det är, jag har inte tid att slösa bort på något som alla inte går in lika mkt för.
Som om inte detta vore nog så är det massa skitsnack i laget också, säger som Anna påpekat ett antal gånger, det är väldigt negativt i laget. Man snackar bakom ryggen och vågar sedan inte stå för vad man sagt.
I helhet, vi fungerar alltså inte som ett lag, något som vi verkligen måste jobba med om vi överhuvudtaget ska ha med ett lag i div 3 nästa år!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar